Går Kungsgatan fram ingen annan ensam jag möter
Det e bara jag, mina sneakers jag nöter
Viker av runt ett hörn in på älskat Kaserntorg
En kaffe på Allora, ler, men inom mig, en stor sorg
Tårar, jag gäspar, inte ledsen, inte alls, trött bara
Ingen får veta varför på min kind det rinner svart mascara
Lyfter min lur, låtsas prata glad, fart å festgranater
Låt skenet det bedra, det e mitt liv, det e min teater
Fönster i mina byxor, så skumt, det har jag
De visar min status, en ensam, var dag
Jag visste det inte, men Sundsvall hon sa
Du rest höga murar, rasera du ska
Jag visste det inte, men Sundsvall hon sa
Riv dina murar, å det kommer bli bra
Jag mött de dumma, för unga, rena svin å psykopater
En del som helt normala, inget mer än okej sängkamrater
Vet jag har det bättre utan, svårt trots inga hinder
Men jag borde verkligen sluta kolla in min Tinder
Några ord från främling här och där, vad fin du är, e du modell
Bekräftelse gör inte ont, om än som här en virtuell
Men om jag lyss till råd jag fått å river det jag har bygg upp
Då först sann kärlek kan jag få så låt det göra ont ändå
Fönster i mina byxor, så skumt, det har jag
De visar min status, en ensam, var dag
Jag visste det inte, men Sundsvall hon sa
Du rest höga murar, rasera du ska
Jag visste det inte, men Sundsvall hon sa
Riv dina murar, å det kommer bli bra
Några ord från främling här och där, vad fin du är, e du modell
Bekräftelse, inte ont, om än som här, virtuell
Om jag lyss till råd jag fått, river det jag bygg upp
Då först sann kärlek kan jag få så låt det, låt det, göra ont ändå! Ooont ändå
Fönster i mina byxor, har jag
Visar min status, ensam, var dag
Visste inte, Sundsvall sa
Du rest höga murar, rasera du ska
Visste inte, Sundsvall sa
Riv dina murar, å det kommer bli bra
Riv dina murar, å det kommer bli bra
Vad var det hon sa? Va
Vad var det hon sa
Riv dina murar, å det kommer bli bra
